Klockor är statussymboler och modeaccessoarer

Idag en statussymbol och modeaccessoar

I och med klockans utveckling har världen förändrats betydligt för människan.

De första mekaniska klockorna uppfanns på 1300-talet och inledde en ny era inom vetenskapen. Redan tidigare hade man försökt förkunna tiden med timglas, solur eller så kallade slagur, vilket var särskilt viktigt i kloster och klosterkyrkor för att dela upp bönens olika faser. Men även utanför dessa växte behovet av att organisera det alltmer komplexa sociala livet. De första klockorna placerades därför i höga torn för att göra tiden läsbar överallt ifrån. Äntligen var det möjligt att dela upp och bestämma tiden mer exakt, och under de följande åren handlade det om att ständigt förbättra materialen.

En klocka ansågs vara en dyrbar ägodel och var vid den tiden endast överkomlig för ett fåtal, vilket tvingade urmakarna att erbjuda sina konstverk på olika platser.

Klockorna erövrar hemmen

För att kunna använda klockor även privat var det viktigt att förminska de enskilda komponenterna. Särskilt ersättandet av vikter med en metallfjäder gjorde det möjligt för klockorna att ta sig från kyrktornen, först in i hemmen och därefter till handlederna.

De första hemklockorna innebar också början på en ny mentalitet i en ekonomiskt föränderlig värld. Tekniskt sett liknade de dock sina stora föregångare, och den första produktionen i Tyskland kan spåras tillbaka till 1400-talet. Beroende på deras form kallades de för ”gotiska” klockor eller ”lanternklockor”.

När det gällde väggklockor blev inte bara funktionaliteten allt viktigare, som hos dagens kontorsklockor, utan även utseendet. Utsmyckningar och dekorationer på urtavlor och ytor hamnade därmed alltmer i fokus.

Upptäckten av pendelregleringen var också ett betydande steg mot perfektion i tidmätningen, och tidsavvikelsen krympte till 30 sekunder per dag, vilket var mycket lite för den tiden. Pendeln återfanns därefter överallt i produktionen av bordsur och möbelklockor.

Fickur

Under tidens gång förändrades behoven och klockorna blev inte bara alltmer exakta, utan också i högre grad små smycken. Särskilt populära blev små fickur, som fick sitt genombrott under 1800-talet och som utgjorde övergången till armbandsur. Produktionsanläggningarna flyttades nu också i allt högre grad, och speciellt Schweiz skapade sig ett namn när det gällde kvalitet och kvantitet.

Vägen till armbandsuret

Efterföljande tekniska innovationer, som till exempel uppdragskronan, möjliggjorde vägen till armbandsuret och innebar slutet för nyckeluppdragning. Livsstilen blev i slutet av 1800-talet alltmer aktiv tack vare innovationer inom transport, vilket gjorde armbandsur nästan oumbärliga. Det ansågs mer praktiskt att ha klockan direkt i blickfånget, och så vandrade den från fickorna till handlederna. Viktigt att nämna är också modets inflytande, som från 1900-talet gav nytt liv åt människors vardag.

Kanske var det just därför det första dokumenterade armbandsuret var ett damur...

I och med kvartsteknikens intåg och Japans ekonomiska makt från 1970 fick Schweiz betydande konkurrens, vilket dock jämnades ut igen när märket Swatch (Swatch = Swiss + Watch) etablerades. Att samla på klockor fick plötsligt en helt ny dimension, och klockor är idag inte längre bara ett bruksföremål utan en statussymbol, ett smycke och ett uttryck för individualitet. Minst en gång om året presenterar olika märken sina nya kollektioner och det finns följaktligen klockor för varje tillfälle. En blick in i framtiden låter oss ana att en klocka snart kommer att ha ännu mer omfattande funktioner och till exempel möjliggöra mobilt datautbyte eller fungera som navigationsinstrument respektive databas.